Kapitalkrav för att leva på avkastningen

Jag tänkte försöka mig på en genomgång av vad man bör tänka på om man planerar att leva på sin avkastning. Någat som många nog funderar på i hängmattan under semestern.

Avkastning

Det viktigaste att fundera över är hur mycket man tror att sitt kapital kommer att ge i avkastning efter det att man har gett upp sin inkomst från arbete. Tittar man på portföljteori så har en portfölj 40 – 60% aktier och resterande kapital i riskfria placeringar.

Vad kan vi då räkna med för avkastning på aktier respektive riskfria placeringar? Riksbankens inflationsmål ligger på 2%. Så om vi räknar med att i längden inflationsmålet kommer att uppnås så borde man kunna räkna med en ränta kring 4%. Det skulle ge avkastning på 0,8% efter skatt justerad för inflation. För närvarande ligger KPI kring 0% och räntan på riksgäldsspar på 0,65%). Själv får jag 1,7% när jag binder mina pengar på ett år.

Jag har sett olika siffror på hur mycket aktier i genomsnitt går upp med per år, de varierar från 7 – 11%. När jag räknar så använder jag mig av 8%, dvs 4% premium på räntan enligt ovan.

Sätter vi in dessa siffror i vår aktieportfölj så ska en portfölj generera mellan 5,6% (40%*0,08+60%*0,04) och 6,6% (60%*0,08+40%*0,04). Att beräkna med 6% avkastning kan därför vara lämpligt.

Själv räknar jag dock bara med 5% avkastning då jag vill ha en säkerhetsmarginal.

Budget

Den andra viktiga komponenten är budgeten.

Själv räknar jag på en budget på 16,000 kronor exklusive kostnader för bostad för första personen och 10,000 kronor för varje extra familjemedlem då många kostnader är gemensamma.

När jag räknar på budgeten så räknar jag bort hyra då jag vill äga min bostad och om jag lever på avkastningen då jag vill ha kontroll över mina utgifter. Äger man sin bostad så slipper man dessutom inflationen på den kostnaden vilket håller nere kostnaderna i längden. Dessutom kommer bostaden förhoppningsvis att öka i värde vilket ger ett dolt värde och en extra säkerhetsmarginal.

Kapitalet

Sedan gäller det att bestämma sig för om man vill spenderat sitt sparade kapital eller om man vill ha det kvar när den dagen kommer. Att ha det kvar ger ett bra arv till sina efterkommande men kräver också att man måste spara mer pengar innan man kan slå sig till ro.

Själv så räknar jag med att spendera kapitalet men också att jag lever tills jag blir 100.

Inflationen

Inflationen är också mycket viktig när man räknar om man kan leva på avkastningen. Det kapital man har måste inte bara generera pengar till utgifterna i sin budget men även också till att behålla samma levnadsstandard.

Dock måste man vara uppmärksam på om man man vill ha kapitalet kvar eller inte. Vill man ha samma kapital kvar så måste man räkna inflation på sitt sparkapital. Vill man inte har kapitalet kvar räcker det med att räka inflation på sina utgifter.

För att illustrera skillnaden. Om inflationen är 5% och du har 1,000,000 kronor och får 10% ränta som du vill leva på så måste du nästa år ha 1,050,000 kvar för att få samma köp kraft på din ränta. År 1 får du 0,10*1,000,000 = 100,000 i ränta, för att behålla samma köpkraft nästa år behöver du få 100,000 * 0,05 = 105,000 i ränta. d.v.s du behöver ha 105,000/0,10 = 1,050,000 i kapital.

Vill du inte ha kapitalet kvar kan du ju använda en del av det för att kompensera för inflationen. Om du vill behålla samma köpkraft år 2 enligt exemplet ovan så använder du dig av 5,000 kronor av kapitalet för att kompensera för inflationen vilket gör att du bara har 995,000 kvar nästa år för att generera avkastning.

Enligt ovan så använder jag mig av riksbankens 2% mål när jag räknar på min budget.

Pension

När pensionen börjar betalas ut så kommer man att få ett bidrag till sina utgifter.

När jag räknar så räknar jag endast med grundpensionen. Det gör jag för att jag har en pension som kommer att utbetalas till mig i en klumpsumma om jag går i pension innan 55.

Skatt

Staten ska ju också ha sitt av kapitalvinster. För närvarande ligger kapitalskatten på 30% i Sverige. Dock kan man välja att slå sig till ro utomlands där man inte behöver betala någon kapitalskatt. Observera dock att under en övergångsperiod kan du få betala skatt även om du har skrivit dig utomlands (se skatteverket). Som det påpekas i kommentarsfälten så kan man även minska skatten med ett ISK eller en kapitalförsäkring. Om du köper 100,000 Telia aktier för att leva på avkastningen så skulle skatten på utdelningen bli 85,500 (30%) om du har dem i ett vanligt värdepapperskonto men sjunka till 30,000 om du har dem i ett ISK (10%) med dagens statslåneränta (2,16%).

Kapitalet kvar

Nu har vi tillräckligt med information för att beräkna hur mycket kapital vi behöver för att klara oss. Det är enklare att räkna på om man vill ha kapitalet kvar så vi börjar med det.

Vi vill hålla en budget om 16,000 med dagens värde. Vi behöver därför få en årlig avkastning om 192,000 som kommer att behöva öka med inflationen varje år. Räknar vi med mina siffror nedan så behöver vi ha ett kapital om 6,857,143 kronor för att klara oss (sedan behöver vi även pengar till att köpa en bostad)

Vi behöver budget/(avkastning på kapital – inflationen)*behållning efter skatt

Budget = 192,000

avkastning på kapital = 6%

Inflation = 2%

Behållning efter skatt = 70%

Dock bör vi komma ihåg att vi kommer att få extra tillskott när vi börjar få pension. Men för att räkna med det blir det lite mer komplicerat.

Inget kapital kvar

Vi vill fortfarande hålla en budget om 16,000 med dagens värde men nu kan vi använda oss av kapitalet och behöver därför inte öka det med inflationen. Dock behöver vi bestämma oss för hur länge vi räknar med att behöva generera avkastningen. För att inte behöva gå in på mer komplicerade matematiska formler kan vi använda oss av excel och ”trial and error”. Vi behöver 4,900,000 kronor för att klara oss i 50 år utan att räkna med pensionen (plus kapital för en bostad).

Kapital år 1 (A)	Budget år 1 (B)	Behållning efter år 1 (C=A-B)
Kapital år 2 (D=C*avkastning)	Budget år 2 (E=B*Inflation)	Behållning efter år 2 (D-E)

Den andra raden kan sedan kopieras för antalet år som behövs. Man kan göra fasta referenser i excel till avkastningen och inflationen så kan man experimentera med olika scenarion.

(Vill man vara riktigt noggrann kan man lägga till en fjärde kolumn till tabellen då exemplet enligt ovan räknar med att hela budgeten är en kostnad dag ett av det nya året. Man kan räkna ut vad räntan blir på den del av budgeten man inte spenderar (budgeten / 2 * avkastningen) och lägga till det till kapitalet. Dock tycker jag att man inte ska vara så noggrann för att få ännu en liten säkerhetsmarginal)

Även här kommer vi att få extra tillskott när vi börjar få pension. Det är lite lättare att räkna med när man använder sig av excel. Grundpensionen ligger för närvarande kring 7,500 kronor per månad eller 90,000 per år och är inflations justerad. Vad vi behöver göra är att se hur många år det är kvar till pension för att se hur mycket vi kan beräknas få per år då och subtrahera det från budgeten det året vi får pension.

Låt säga att vi kommer att gå i pension om 10 år och att inflationen är 2%. Pensionen vi pensioneringstillfället räknas då ut som

=nuvarande pension*power(1+inflationen;antal år till pensionering)

=90,000power(1+0,02;10) = 90,000*1,22=109,800 kronor.

Lägger vi in det i cellen för budget för år 11 så kommer våran ”trial and error” metod fram till att vi ”endast” behöver 3,050,000 kronor för att slå oss till ro för att klara oss i 50 år.

Har ni andra pensioner är det bara att gör likadant med dessa belopp.

Om det är någon som kan ge en formel för hur man beräknar det så är det en välkommen kommentar. Tar även tacksamt emot andra kommentarer om jag har missat något.

Är vi samhällsekonomiskt lönsamma?

Nu när alla kommer med sina halvårs uppdateringar tänkte jag vara lite mer filosofisk och ställa mig frågan "Är vi samhällsekonomiskt lönsamma?".

Man läser ofta att vi bör spara mer för att få en bättre ekonomi. För en stor del av befolkning håller jag med att det stämmer. Man bör ha en buffert för oförutsedda utgifter och se till att en del av inkomsterna sparas varje månad. Det ger en trygghet både personligt och samhällsekonomiskt där vi klarar av både personliga förändringar och förändringar i vår omvärld. Har man en tillräckligt stor del sparad på ett bankkonto eller annan säker placering kan/bör man titta på lite mer riskfyllda placeringar som aktier det ger möjlighet till bättre avkastning och skapar ett intresse för ekonomi generellt. 

Men för oss som sparar för att kunna leva på avkastningen, är vi samhällsekonomiskt lönsamma? Vad vi säger är att vi inte vill jobba och bidraga till samhället som stort. Vi vill att andra ska göra jobbet åt oss så vi kan luta oss tillbaka och dricka en Martini vid poolkanten eller resa till Bhutan för att se världen. Är inte vi extrema i våra värderingar då vi inte bidrar till samhället i stort (när vi väl har nått vårt mål).

Konsumtion är ju det som genererar ekonomisk utveckling och det som gör att värdet på våra aktier växer. Följer allt för många i våra fotspår så blir det ju ingen tillväxt eftersom ingen konsumerar något. För att kunna leva på sina tillgångar som småsparare (vilket vi trotts våra miljoner i aktier är), måste vi anpassa vår budget till att klara av avkastningen på vårt kapital och leva relativt begränsat. Skulle vi spendera både lönen från vårt arbete OCH avkastningen på vårt kapital kan vi leva mer bekvämt samt generera tillväxt vilket skapar mer jobb och tillväxt för de bolag vi har investerat i.

De flesta av oss investerar dessutom i aktier vilket är handel i en andrahandsmarknad av delar i företag. Det bidrar heller inte nämnvärt till att bättra på ekonomin, ja vi tillhandahåller möjlighet till företagen att fylla på sina kassor via emissioner men vi behöver inte deltaga. Så aktiemarknaden i sig självt bidrar inte med något värde till samhällsekonomin efter det att ett företag har etablerat sig på marknaden. Ja, vi tillhandahåller en riskspridning där entreprenörer och riskkapitalister kan likvidera resultatet av sina risktagande, men det bidrar inte i sig självt till nya företag, jobb och tillväxt. 

För att besvara min fråga innan jag svävar ut lite så skulle jag vilja säga att vi inte är samhällsekonomiskt lönsamma utan att vi är väldigt själviska i vårt agerande. Observera att jag säger inte att det är fel att vara det, mycket av ekonomiskt tänkande och då speciellt marknadsekonomi bygger på själviskhet. Kärnan i efterfrågan i modellen för tillgång och efterfrågan är att individer agerar själviskt.

Att agera som "Angel Investor" eller "venture capitalist" borde vara mer samhällsekonmiskt främjande då det skapar nya företag och nya arbetstillfällen. Det borde även ge bättre avkastning (risk/reward) och öka möjligheten till att investera i rätt företag* (speciellt om vi investerar i ett mindre företag där vi kan påverka hur det sköts). Nackdelen är dock att vi är små aktörer och vill sprida våra risker och i viss mån minimera dem, direkt investeringar är mer riskfyllda då man vanligtvis söker efter kapital när man inte har någon dokumenterad intjäningsförmåga.

Finns det något forum för dem som vill investera i start-up företag för att göra vinst (crowdfunding finns men vad jag känner till finns det ingen där man genererar vinst)? Det finns även riskkapitalbolag men där behöver man investera stora summor.

* Jag antar här att vi istället för att lära oss om aktier investerar tiden till att lära oss om företagande.